Historik

Koloniträdgården Pryssgårdens historik
Sammanställt av Andreas Lindermann

Koloniträdgårdar har funnits i Sverige i över 100 år. I andra delar av Europa
något längre. 1800-talets städer var trånga och i lägenheterna bodde många
personer. Bostadsbristen var stor och försörjningen med frukt och grönsaker var
dåligt tillgodosedd. Tanken var att ge storstadsbon en möjlighet att komma ut till
sin egen lilla trädgård för att kunna odla frukt och grönsaker och på så vis hålla
livsmedelskostnaderna nere.

Föregångaren inom svensk trädgårdsnäring, Rudolf Abelin, studerade redan i
början på förra seklet växternas påverkan på människor. I ”Koloniträdgården”
(1907) en bok för ”stadsbor och industrisamhällen Sveriges arbetare tillägnad”
skriver han som nedan:
”Dessas klara enkla syfte är i korthet att återförena moder och barn, att
återskänka den inom fyra väggar sträfvande och i för knapp luft vistandes till
allas vår moder, naturen, till solljus och frihet, till möjligheten att åter upptaga
människosläktets sysslor och tankar från dess första gyllene ålder, nämligen
jordens vård och allehanda iakttagelser om och öfver densamma”.

I Sverige finns det idag (2007) cirka 300 koloniträdgårdsföreningar varav
Pryssgårdens Koloniträdgårdsförening är en.

Historien hur det hela gick till då Norrköpings Kommun, via en motion, beslöt
sig för att uppföra en tredje koloniträdgård får vi nu ta del av:
Den 21 april 1975 skickade stadskansliets Karl-Erik Wernersson och Maj-Lis
Landberg in en motion om anordnandet av ytterligare koloniområde.
Fastighetsnämnden får en remiss i ärendet och utreder frågan. Det konstateras att
antalet kolonilotter minskat påtagligt. Under 1940-talet hade antalet uppgått till
över 6000, till att ha minskat till ca 1060 år 1968. När utredningen gjordes,
fastställdes det att det då fanns under 1000 lotter, fördelat på två
koloniträdgårdar samt ett antal odlingslotter. Anledningen till varför kommunen
ansåg att fler koloniområden borde komma till stånd var att det, under 1950 och
60-talet, byggdes så många stora bostadsområden som saknade gröna ytor.

Pryssgården är, för tillfället, den tredje koloniträdgården i Norrköpings
Kommun. Koloniträdgården har, sedan den grundades under sensommaren
1977, varit ett naturligt rekreationsområde för dess medlemmar.

Den 30 augusti 1977 bildades Pryssgårdens Koloniträdgårdsförening. Med på
mötet var olika tjänstemän från främst gatukontoret och fastighetskontoret. Ett
80-tal personer deltog vid mötet och förklarade sig intresserade av medlemskap i
Pryssgårdens Koloniträdgårdsförening. Samtliga närvarande förklarade enhälligt
att de ansåg mötet behörigt att bilda en förening.
Vid ett av föreningens första möten, i november 1977, kan man i det förda
protokollet läsa att medlemmarna måste rätta sig efter fastighetskontorets beslut
om fyra olika hustyper som man kan bygga på området. Godkända färger på
husen kommer att bli: rött, solgult, grönt och brunt.

Stadsträdgårdsmästare Stig Hellerström
En person som till stor del var den som såg till att Pryssgårdens
Koloniträdgårdsförening grundades var, den dåvarande, stadsträdgårdsmästaren
Stig Hellerström. Efter att två tjänstemän inom stadskansliet, i en motion till
kommunfullmäktige, föreslog att fler koloniområden skulle anläggas, blev det
Stig Hellerströms uppgift att utreda ärendet. I utredningen kan man läsa att
bland annat områdena Pryssgården och Navestad prioriteras i iordningsställandet
för detta ändamål.
Stig Hellerström är sedan även med i beslut om de praktiska lösningarna och i
utformningen av Pryssgårdens koloniträdgård. Från den 25 juli 1977 är han även
med och är till hjälp då Pryssgårdens Koloniträdgårdsförening bildas.